Han fixar

Det är så mycket häftiga grejer som händer mig just nu. Mirakel efter mirakel. Stora som små. 

Det första är ju att jag över huvudtaget kommit in på Ibios - hela det händelseförloppet är sjukt. (Förklarar via bilden för den som ev. vill veta mer). På riktigt. Och att det sen håller på att lösa sig med bostad (så fort dessutom)... Jag kan bara inte förstå det. 

Sen är det andra, heelt sjuka, grejer som händer. Fattar ni att jag får vara mitt i allt det här? Så privilegierad! 

"Gud fixar". Många har sagt det till mig, speciellt nu på sistone, men jag har nog aldrig trott på det eller riktigt fattat. Men det är sant och jag ser det nu. Han fixar! 

 

Btw

Att kolla igenom massa gamla bilder i telefonen får hela min mage att värka igen. Och nej, det är inte massa gulligull-bilder eller foton från nåt förhållande, tror inte jag har några såna kvar ändå. Det är bara bilder. 

Bilder som påminner mig om chanser jag sumpat och personer jag kind of dissat. Typ. Saker kunde varit så annorlunda. 

Blir arg på mig själv. 

Trött tjej här

Skrivtorka - igen. Känns inte som att jag har något att varken prata eller skriva om... 

Har för tillfället fullt upp med att ta farväl av vänner som flyttar, förbereda med saker inför bibelskolan (fick veta i onsdags att jag kom in!) som börjar nu på måndag och samtidigt hinna jobba. 

Har jobbat 11 timmar om dagen, ca 5 dagar i veckan nu ett tag, så hinner inte med så mycket annat kan jag ju säga. Och nu börjar letandet av bostad och jobb i Stockholm (+ plugget). Har jag tur så kanske jag får del i ett hus i Tullinge! Vore såå nice. 

Funderar på att inte ens publicera det här supertråkiga inlägget. Men vad vet jag. Någon kanske bryr sig, haha. 

Helt såld

Småpratade lite med en vän igår, om en maaassa trevliga saker, men (lol) insåg då vilket virrvarr jag är i. 

Hjärtat bankar och fjärilarna far runt i magen. Jag blir tokig! 

Allt detta på grund av ett namn. Eller, personen nämndes inte en enda gång under konversationen, men det behövdes inte. Jag är... typ lost? 

Att en människa kan ta så mycket tid ur ens vardag när man ändå knappt träffas är sinnessjukt. 

Tror jag glömt hur det var att känna såhär. Minns det knappt. Men hela magen skriker och jag vet knappt vart jag ska ta vägen. 

Ändå är jag sådär perfekt nöjd. 

Du gör det bra på fel sätt. Lol

Att städa eller inte städa. Det är inte frågan, för städa bör, ska och "vill" jag. Frågan är när jag ska börja. Orkar verkligen inte. Är både lat och trött. Mest lat kanske... 

Vaknade runt 8-9 imorse och åkte sen iväg på körlektion. Fick 80-100 minuter helt gratis och det var den bästa lektion jag nånsin haft. Helt otroligt. Gud välsignelse den människan alltså! 

I alla fall märkte jag hur mycket jag har kvar innan jag kan köra upp. Hon sa direkt att "du gör det jättebra, men du gör det bra på fel sätt" och förklaringen var att när man bara kör privat så lär man inte in det korrekta. Till exempel avsökning, placering eller Eco driving.

Så lite kaos är det just nu. Snälla kördamen måste lära en gammal hund sitta, lol. Men det borde väl inte vara så svårt? 

Halvvägs!!!

Sitter på tåget hem från Gävle med fetaste smilet på läpparna! Folk måste tro att jag är galen. 

Och mitt pluggande visade sig vara till nytta ändå. Jag AVSKYR att plugga, så det blev inte så mycket som jag hoppats på. Trodde därför att jag skulle faila totalt idag...  Men här sitter jag som sagt och jag klarade teoriprovet! 

Halvvägs till körkortet!!!